Det är med stor sorg och saknad....

Foto: Roger C Åström, Jaktjournalen. Fotot publicerat med tillstånd från fotografen.

.. vi meddelar att två av klubbens medlemmar, Jan-Erik Söderström och SE JCH SE UCH NO JCH NORD M-16 Stigsjödalens Rex, tragiskt omkom i söndags när Jan-Erik försökte rädda Rex som gått ner sig i en isvak under jakt. Det är fortfarande svårt att ta in att en helt vanlig jaktdag kunde ta en sådan fruktansvärd vändning! 

Jan-Erik och Rex har gjort djupa avtryck i klubben då de skördat framgång på framgång under de senaste åren och de lämnar ett oerhört stort tomrum att fylla. Förutom att de representerat klubben vid flera större tävlingar, var Jan-Erik dessutom utbildad drevprovsdomare. Bilder och ögonblick från Jan-Eriks och Rex år i klubben finns i tidigare inlägg på bloggen.

Ni fattas oss! 

Våra tankar går till Jan-Eriks livskamrat Carina och deras två barn, brodern Per med familj samt övrig släkt och många vänner. 

Besök gärna Jan-Eriks minnessida, du hittar den HÄR.

Ibland liksom hejdar sig tiden ett slag och någonting alldeles oväntat sker. Världen förändrar sig varje dag men ibland blir den sig aldrig densamma mer. 

En hälsning från Gotland

Hejdetassens Heija

Det kom en hälsning från Gotland där Nina och Hejdetassens Heija var på Gotlands Kennelklubbs utställning i helgen. Det slutade på bästa tänkbara sätt då Heija blev BIM och dessutom erövrade sitt andra cert i sommar!

Det var vattenbrist och torka på ön så det var väldigt torrt och hårt i gräset. Dessutom fanns det gott om jordgetingar på utställningsområdet så två ringar fick stänga på grund av alla jordgetingbon. Getingarna störde en del, men som tur var blev ingen stungen.

Efter utställningen åkte de vidare mot Visby...

... och såg en hel del väderkvarnar på vägen dit.

De passade också på att besöka Heijas uppfödare och Heija hade en härlig dag tillsammans med kullsystern Hanna och valpen Perla. Det blev ett kärt återseende mellan Heija och Hanna och de två ville busa tillsammans hela tiden.

Nina återhämtar sig efter utställningen

Visby är som vanligt en upplevelse som dessutom bjuder på bra shopping sommartid, men det som smällde allra högst var nog att erövra cert nummer två.

Stort grattis till både Nina och Heija, nu är det bara ett kvar! :-)

En hälsning från Gotland

Hejdetassens Heija

Det kom en hälsning från Gotland där Nina och Hejdetassens Heija var på Gotlands Kennelklubbs utställning i helgen. Det slutade på bästa tänkbara sätt då Heija blev BIM och dessutom erövrade sitt andra cert i sommar!

Det var vattenbrist och torka på ön så det var väldigt torrt och hårt i gräset. Dessutom fanns det gott om jordgetingar på utställningsområdet så två ringar fick stänga på grund av alla jordgetingbon. Getingarna störde en del, men som tur var blev ingen stungen.

Efter utställningen åkte de vidare mot Visby...

... och såg en hel del väderkvarnar på vägen dit.

De passade också på att besöka Heijas uppfödare och Heija hade en härlig dag tillsammans med kullsystern Hanna och valpen Perla. Det blev ett kärt återseende mellan Heija och Hanna och de två ville busa tillsammans hela tiden.

Nina återhämtar sig efter utställningen

Visby är som vanligt en upplevelse med bra shopping sommartid, men det som smällde allra högst var nog att erövra cert nummer två.

Stort grattis till både Nina och Heija, nu är det bara ett kvar! :-)

In Memoriam

Ozzy

Ozzy, en av Nedre Norrlands Beagleklubbs framgångsrika hundar, somnade in förra onsdagen. Han har gjort ett rejält tassavtryck i klubben och vi är många som minns hur han under flera år var i princip oslagbar i uttagningarna till regionmästerskapet.

Ozzy visade tidigt talang i harskogen och blev färdig jaktchampion efter endast fyra starter på drevprov, han tilldelades dessutom ett drevcert under sitt livs första start! Vid den tidpunkten var det också ordinarie drevprov som gällde och det skulle under åren komma att bli många fler priser. 2011 gick Ozzy vidare från regionmästerskapet till Beagle-SM och slutade där som femma. Året därpå tog han sig än en gång vidare till SM och slutade då på en hedrande tredjeplats. Det innebar att han 2013 var en av de hundar som försvarade de svenska färgerna i Nordiska Mästerskapet där det svenska laget vann!

Han har lämnat flera jaktprovsmeriterade avkommor efter sig och bara fyra dagar efter att han somnade in, föddes den sista valpkullen efter honom.

Ozzy jagar nu vidare i de sälla jaktmarkerna, där hösten är evig och bländande vacker och skogarna fulla av hare.

En hälsning från Jormvattnet

Rex väntar på att Bodegan ska öppna

Rex har varit på vinterfiske i Jormvattnet och när husse och matte fiskade öring tyckte Rex att det var mer spännande med harspår som han visste fanns på landbacken.

På spaning efter gårdsharen

Han hade också hittat spår av en gårdshare runt stugan som med säkerhet gömde sig under förrådet, enligt Rex.

Dötråkigt med vinterfiske... vill hem nu!

När det var som tråkigast blev det en tupplur på skotern...

Rex undersöker vad som är fram och bak på skotern?

... eller så försökte han lista ut vad som är fram och bak på en snöskoter.

Öringfångst

Vid återkomsten till stugan väntade han på "After Fish", men Bodegan hade inte öppnat. Det blev en titt efter den fega haren i stället!

/Jan-Erik och Rex

En påskhälsning från fjällen

Daglegans Solklara Diva (närmast kameran) och Storjordens Nova

Häromdagen kom en hälsning från fjällen, närmare bestämt från Daglegans Solklara Diva och Storjordens Nova som åkt till fjälls med hela familjen för att njuta av påskledighet, skoter- och skidåkning och vinterfiske.

Hundarna är vid det här laget vana skoteråkare och tycker om att få vara med på alla vinteraktiviteter.  

Diva framför sin igloo

Något båda tycker jättemycket om och som det blivit en hel del av under såväl sportlovet som påsklovet är att få springa med matte och lillmatte i skidspåret!

Nova i sin igloo

Att busa och leka i snön blir man aldrig för gammal för, i synnerhet inte om man är en beagle. Men, just att få vara med är nog det som smäller högst ändå.

Månadens hundbild hos Svenska Jägareförbundet

Foto: Christina Viklund

Christina Viklunds vackra vinterbild av Bryngnäsets Anakin blev i hård konkurrens med många andra bidrag vald till Månadens hundbild på Svenska Jägareförbundets hemsida! 

"Här kommer en bild på min beaglevalp, Bryngnäsets Anakin, när vi är ute och letar intressanta spår i nysnön utanför Örnsköldsvik där vi bor", löd bildtexten. Här hittar du en länk till Svenska Jägareförbundets jakthundswebb där du kan läsa mer: 

https://jagareforbundet.se/jakten/jakthund/manadens-hundbild/

Stort grattis Christina och Anakin!

Den första haren

En tidig höstdag 2006, vid gulbaracken i Torpshammar, strök jag kopplet av halsen på Yxnavikens Tuva. För henne var det som vilken jaktdag som helst. Jag däremot hade en förväntan och spänning i kroppen. Det var något speciellt med dagen. Med var Eva Johansson, en nära vän, relativt ny som jägare och oerfaren småviltsjägare. Jag ville så gärna att hon skulle få uppleva harjakten när den är som bäst men allra mest ville jag att hon skulle få chansen att skjuta en hare för Tuva.

Dagen var varm, så vi var ute tidigt. Vid Svartåstjärn fick Tuva slag efter en stund. Vi följde efter och det dröjde inte alltför lång tid innan upptaget kom och haren var på benen. Nu ska vi skynda oss ut på vägen, sa jag till Eva, för den kommer garanterat dit förr eller senare och då ska vi stå på pass och vara redo.

Vi skyndade ut medan drevet klingade bort och upp på Svartåsen. Väl på vägen tog vi pass vid en lång raksträcka där vi hade god sikt. Jag ställde mig tätt bakom Eva och sa att hon inte skulle skjuta förrän jag sa till. Spänningen tilltog då vi hörde Tuva tona in efter ett tag. Det dröjde inte länge förrän vi kunde se haren längst bort på vägen. Nu var det spännande värre. Skulle den fortsätta hela vägen fram, det var många hundra meter? Den kom närmare och närmare och verkade inte ha några planer på att varken krångla eller göra något avhopp. Vi släppte in den nära och på ca 20 meters håll viskade jag, nu! Skottet gick och kvar låg haren. Vilken lycka och glädje. Nu var det bara att vänta och se om Tuva skulle klara den långa vägspringningen och driva ända fram. Det började bli väl varmt och torrt var det, men ett par minuter senare hade hon drivit fram och lyckan var fullständig. Stolt och nöjd var jag, över oss alla.

Eva tog ur sin första hare, Tuva fick sin godbit och jag bara satt och myste. Allt gick helt enligt ”boka”, haren, Tuva och Eva skötte sig exemplariskt.

Ett halvår senare köpte Eva och hennes man Mats, Storjordens Valle efter Tuva. Det har skjutits många harar sedan dess och idag har Eva och Mats en ny stjärna, Släntens Joker, efter Valle. Numer inbitna harjägare. Numer inbitna beaglefantaster.

En dag värd att minnas. Så kan det gå.

/Lotta

En minnesvärd lördag

Lördagen den 5 mars åkte jag och Heija ut till KLASS Arena i Söråker för att representera rasen på Västernorrlandsmästaren 2015 som arrangerades av Västernorrlands Kennelklubb. Om man har haft ett ovanligt bra utställningsår med BIR (bäst i ras) eller BIM (bäst i motsatt kön)  i resultatraden eller om man plockat något championat (oavsett gren) så har man kvalat in till denna show och är fri att anmäla för att konkurrera om att bli Västernorrlands vackraste hund 2015.

Jag hade verkligen sett fram mot detta och hade hört mycket gott om denna show. Glitter och glamour, fina hundar och god trerätters med lite starka drycker till! Kan väl knappast bli bättre? J

Väl på plats var det dags att leta ett bra ställe att sitta på under showen och middagen och jag lyckades få ett bord precis vid ringen. Helt perfekt! Det började bra. 

Domaren Kurt Nilsson kom och det var dags för förhandsgranskningen. Kurt tog sig tid att titta på alla 34 hundarna i lugn och ro och jag fick en bra känsla av honom, han var snäll och trevlig med hundarna. Nu var det dags för lottning! Otroligt spännande! Hundarna möts två och två där ena hunden åker direkt hem för dagen och den andra går vidare för att tävla vidare i nästa omgång, tills det bara är en hund kvar. Jag hade hunnit läsa programmet före lottningen och det kryllade av meriterade hundar. Det var alla möjliga titlar. 

Jag höll tummarna att bli lottad mot en hund utan utställningskvalificeringen. Jag resonerade som så att jag hellre möter en hund som kvalat in med ett jakt- eller viltspårchampionat än någon som blivit BIR/BIM. För då är det större chans att den hunden inte är lika fin. Tyvärr blev jag lottad att gå mot en söt liten chihuahua som bland annat blivit Europavinnare.

Då var det dags! På med finbyxan och kavajen och fickan laddad med Heijas favoritgodisar! Vi körde vårt allra bästa och Heija imponerade på mig! Tyvärr blev vi avtackade i första gallringen men fick en SUPERFIN rosett och vi satte oss för att titta på finalen och invänta middagen. Som Västernorrlandsmästare 2015 stod en galgo español och som Veteranmästare 2015 stod en whippet! Det var alltså vinthundarnas afton.

Jag hoppas på att kunna få vara med på denna show fler gånger. Det var verkligen trevligt att få se hur vackra hundar vi har i vårt län Västernorrland.

//Nina och Hejdetassens Heija

Bra jobbat Nina och Heija, stort lycka till under utställningsåret 2016!

En hälsning från Norge

Häromdagen kom en hälsning från Norge, närmare bestämt från Håkan och Jan-Erik som med Storjordens Mollie och Stigsjödalens Rex rest till vårt kära grannland för att starta på drevprov. Förhoppningen var förstås att hundarna skulle lyckas driva till var sitt förstapris och erhålla norska jaktchampionat, men när det gäller drevprov kan man aldrig ta ut något i förskott.

Storjordens Mollie

Under ditresan var det riktigt dåligt väder med häftig blåst, men den första provdagen vaknade vädergudarna på sin allra bästa sida och det blev en solig och fin morgon. Domarna anlände och det visade sig att både Mollie och Rex skulle dömas av stövardomare. 

Vid lottningen av provrutorna drog Mollie ett något kortare strå och fick jaga i riktigt häftiga branter, men drev trots detta till ett förstapris på hare.

Stigsjödalens Rex

I Rex provruta var det nästan lika brant, väl i klass med Nordingrå och andra områden i Höga Kusten. Rex drev även han till ett förstapris på hare och fick efteråt mycket beröm av domaren som sa att han nästan aldrig delat ut så höga poäng till en beagle tidigare.

Rex startade även på drevprov dagen efter och drev återigen till ett förstapris. Han fick verkligen sitt lystmäte när det gäller harjakt då hans sammanlagda drevtid var i snitt 4,5 timmar per dag!

Mollie driver hare

Mor och son blev alltså norska jaktchampions på samma dag (förslag från domarna), vilket måste vara ovanligt. Stort grattis till Håkan och Jan-Erik, men inte minst till Mollie och Rex!

Leia imponerar med sitt första hardrev

Uppfödaren Dick med Magnus Martinssons Leia på drevlöpan efter koppling

"Imponerande uppvisning", så kan jag nog sammanfatta min upplevelse av Magnus Martinssons 8-månader gamla Leias första riktiga hardrev i kallsnö runt Ringkallen i Nordingrå. Magnus kopplade henne på harlöpan 93 minuter efter upptag. Vi hade då hört ungefär halva drevtiden i den branta terrängen och upplegan. Med pejlen ur funktion hade vi det svårt att riktigt få grepp om drevtider och drevets karaktär. Men hur den unga Leia än burit sig åt med tappter, ev. bakspårsdrivningar o.s.v. kunde vi dock konstatera att hon kom i fullt drev ett hundratal meter ovanför oss när 90 minuter gått med upptagsharen framför sig vid upptagsplatsen.

En strong och imponerande insats i knappt ett par decimeter pudersnö och slitig terräng. En stolt uppfödare och husse fick lyssna till en unghund med också ett imponerande skall och gott tapptbeteende. Ett gott resultat som både mamma Bostdogg's Aidas Cita och pappan, Dan Holmgrens Ozzy, också kan känna sig mäkta stolta över.

/Dick Wedin, uppfödare